Vilka företag omfattas

Lagen ska som huvudregel gälla svenska företag och koncerner som under två räkenskapsår i följd har fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro. Mellan 70 och 90 företag beräknas omfattas direkt. Utredningen har utgått från genomförande på miniminivå av EU-direktivet CSDDD, och lagen omfattar därför bara de allra största företagen. Alternativa investeringsfonder och fondföretag undantas.

Vad ska företagen göra

Företagen ska införa ett riskbaserat förfarande för tillbörlig aktsamhet. Ansvaret omfattar egen verksamhet, dotterföretag och under vissa förutsättningar även affärspartner. Negativ påverkan kan till exempel handla om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, arbetsvillkor, människors hälsa och miljöförstöring. Skyldigheten innebär inte att företaget måste garantera att negativ påverkan aldrig uppstår, utan att det har ett fungerande förfarande och vidtar lämpliga åtgärder. Företag utan krav på hållbarhetsrapportering ska varje år publicera en redogörelse för sitt arbete på sin webbplats. Kravet på klimatomställningsplaner togs bort när direktivet ändrades 2026. Utredningen uppskattar den genomsnittliga engångskostnaden för de direkt berörda företagen till minst 330 000 kronor för företag med en omsättning under fem miljarder euro och minst 1,65 miljoner kronor för större företag. Den löpande kostnaden beräknas till minst 3,3 respektive 16,6 miljoner kronor per år.

Vad betyder det för dig som leverantör

Hur många företag som påverkas indirekt går inte att uppskatta – de direkt berörda har i vissa fall tiotusentals affärspartner. För mindre företag kan det handla om nya avtalsvillkor, informationskrav, uppförandekoder och uppföljningar. Som affärspartner kan du behöva följa en uppförandekod eller en särskild handlingsplan. Företagen ska ta hänsyn till om motparten är ett litet eller medelstort företag och kan behöva ge stöd. Räcker inte det kan samarbetet stoppas tillfälligt eller avslutas. Utredningen bedömer att de ekonomiska konsekvenserna för företag som berörs indirekt inte behöver bli betydande, men konstaterar samtidigt att omfattningen är svår att beräkna.

Vad händer vid brister

Kommerskollegium föreslås bli tillsynsmyndighet och ska kunna förelägga företag att upphöra med en överträdelse, avstå från att upprepa den och vidta avhjälpande åtgärder. Föreläggandena kan förenas med vite. Sanktionsavgiften föreslås uppgå till mellan 5 000 kronor och tre procent av nettoomsättningen föregående räkenskapsår. För yttersta moderföretag beräknas avgiften på koncernens omsättning. Huvuddelen av lagen föreslås träda i kraft den 26 juli 2029, webbplatskravet den 1 januari 2030 och rapporteringen till Bolagsverket den 1 januari 2031. Förslagen ska beredas vidare innan en eventuell proposition. ∗ Delar av innehållet kan vara sammanställt med AI-stöd.