Sverige står inför skärpta krav på PFAS i dricksvatten. De nya gränsvärdena innebär ökade krav på kontroll och rening.
PFAS – ett problem som följer oss länge
PFAS är en stor grupp syntetiska kemikalier som under lång tid använts i allt från brandskum och textilier till livsmedelsförpackningar och byggmaterial. Ämnena är extremt svårnedbrytbara och har påträffats i både miljö och dricksvatten. Forskning har samtidigt kopplat PFAS till flera hälsorisker vilket är en viktig anledning till att EU nu skärper reglerna.
Skärpta gränsvärden och nya kontrollkrav
Genom EU:s reviderade dricksvattendirektiv införs nya gränsvärden som Sverige ska tillämpa från årsskiftet 2025/2026. Det innebär att vattenproducenter måste få bättre kontroll över PFAS-halter och inte bara i det färdiga dricksvattnet utan redan i råvattnet.
Kostnader och investeringar för vattenverken
För vattenverken innebär detta mer provtagning, tydligare rutiner och i vissa fall investeringar i ny rening. När kraven först presenterades talades det om kostnader i miljardklassen och framför allt kopplat till tekniker som aktivt kol och avancerad filtrering.
Många vattenproducenter har redan gjort delar av jobbet, och i flera fall räcker justeringar av befintliga system för att klara de nya gränsvärdena. Samtidigt varierar förutsättningarna stort mellan olika kommuner beroende på råvattnets kvalitet och tidigare PFAS-belastning.
Hur företag påverkas indirekt
Även om reglerna formellt riktar sig till dricksvattenproducenter får de effekter långt utanför VA-sektorn. Företag inom miljöteknik, bygg, installation och konsulttjänster kan se en ökad efterfrågan när vattenverk behöver stöd i omställningen. För livsmedelsindustrin och annan processindustri blir vattenkvalitet en ännu viktigare fråga och särskilt där vatten är en central del av produktionen.
