Drivmedelspriserna stiger igen. För många betyder det högre kostnader för transporter och logistik. Är det dags att tänka på val av fordon och drivmedel?
Så påverkas kostnader och marginaler
Högre bränslepriser påverkar snabbt kostnaderna för transporter och distribution. Om dieselpriserna är höga under en längre tid kan det leda till sämre marginaler och särskilt i branscher med redan låga vinster.
Stora förändringar i drivmedelspriserna gör det också svårare att planera budgetar och investeringar. Det kan bli nödvändigt att omförhandla avtal eller justera priser för att hantera de ökade kostnaderna.
Varför stiger drivmedelspriserna?
Under de senaste månaderna har konflikter i Mellanöstern och andra spänningar bidragit till en global ökning av oljepriset vilket påverkar priset på bensin och diesel vid pumpen i hela EU. Högre oljeprisnivåer kan kosta bilförare tusentals kronor mer per år jämfört med tidigare år.
Samtidigt finns politiska beslut som påverkar framtida prisbilder. EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen (ETS2) innebär att leverantörer måste köpa utsläppsrätter för att sälja fossila drivmedel, vilket sannolikt driver upp priserna ytterligare över tid.
Hur gör man rätt val?
Att bestämma vilken strategi som är bäst kräver ofta flera faktorer. Ett sätt att minska riskerna gradvis är att börja med fordon som är lättare att byta ut, som lätta lastbilar och tjänstebilar innan man går vidare till mer komplexa alternativ.
- Kostnadsanalys
Jämför totala driftskostnader över tid för befintliga fordon och fossilfria alternativ
- Infrastruktur
Utvärdera tillgång till laddplatser, HVO‑tankställen eller vätgasstationer där verksamheten är aktiv
- Skalbarhet
Bedöm hur snabbt en omställning kan ske utan att störa leveranser eller produktion
Elektrifiering
Elfordon har lägre rörliga kostnader jämfört med fossildrivna fordon eftersom el oftast är billigare än bensin och diesel per kilometer. Dessutom är underhållet ofta lägre eftersom elfordon har färre rörliga delar som kan gå sönder. För korta och medellånga transportsträckor är eldrift idag det vanligaste fossilfria alternativet. Elfordon passar också bra där tunga transporter inte är nödvändiga och laddmöjligheter finns tillgängliga.
Fördelar och begränsningar
- Lägre drivmedelskostnad per kilometer
- Tystare drift och minskad lokal miljöpåverkan
- Möjlighet till statliga stöd och subventioner vid investering
- Räckvidden kan vara begränsad för längre transporter
- Kräver tillgång till laddinfrastruktur
- Initial investering kan vara högre än för fossildrivna fordon
HVO och andra förnybara flytande drivmedel
För fordon som måste fortsätta använda flytande bränslen finns alternativ som HVO (hydrerad vegetabilisk olja), biodiesel och biogas. Dessa kan ofta användas i befintlig fordonsflotta med liten eller ingen modifiering och minskar koldioxidutsläppen jämfört med fossil diesel. HVO används redan i stor skala inom transportsektorn och särskilt av aktörer som vill minska klimatpåverkan utan att byta hela fordonsflottan till el.
Fördelar och begränsningar
- Kan användas i befintliga dieselbilar med minimal justering
- Minskad klimatpåverkan jämfört med fossil diesel
- Bra alternativ där elinfrastruktur inte finns
- Högre kostnad än vanlig diesel
- Tillgången kan variera beroende på region
- Inte lika klimatsmart som el i ett längre perspektiv
Vätgas
För tyngre fordon och långa transporter ses vätgas som ett långsiktigt alternativ. Vätgasdrivna fordon har noll utsläpp under drift och kan köras längre sträckor utan behov av frekventa stopp för påfyllning vilket gör dem attraktiva för fjärrtransporter. Infrastruktur och fordonsutbud är idag mer begränsat än för el och HVO men utvecklingen går snabbt framåt.
Fördelar och begränsningar
- Långa räckvidder utan avbrott
- Nollutsläpp under drift
- Lämpligt för tyngre fordon och fjärrtransporter
- Infrastruktur för tankning är begränsad
- Initiala kostnader för fordon är höga
- Tekniken är fortfarande under utveckling och inte fullt etablerad
