Hoppa till innehåll
Klimatförändringarna väntas öka behovet av bevattning inom svenskt jordbruk kraftigt. Enligt forskning från SMHI kan jordbruket behöva upp till 50 procent mer vatten i slutet av seklet.
Torka pekas ut som största risken
En ny klimat- och sårbarhetsanalys från Livsmedelsverket visar att torka är den mest kritiska klimatrisken för Sveriges livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Rapporten beskriver hur minskad tillgång till vatten kan påverka både odling, djurhållning och livsmedelsproduktion.
Analysen visar också att klimatriskerna väntas öka successivt fram till år 2100 och att flera risker bedöms bli allvarliga redan mellan 2041 och 2070.
Klimatförändringarna märks redan idag
Enligt rapporten stiger temperaturen i Sverige ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Extremväder som värmeböljor, torka och skyfall väntas dessutom bli vanligare i framtiden.
Det påverkar inte bara jordbruket utan även dricksvattenförsörjningen och livsmedelskedjan i stort. Torka kan minska tillgången på råvaror, medan skyfall och värme kan öka risken för föroreningar och problem med vattenkvaliteten.
Företag och kommuner behöver anpassa sig
Livsmedelsverket lyfter att både kommuner och företag har en viktig roll i klimatanpassningen. Det handlar bland annat om att säkra tillgången till vatten, planera för extremväder och stärka beredskapen vid störningar.
Flera lantbrukare har redan börjat anpassa sig till längre torrperioder och mer extremt väder. I Skåne anläggs exempelvis bevattningsdammar som samlar upp vatten från diken och dräneringssystem för att kunna användas när torkan slår till.
Rapporten pekar också på att förebyggande investeringar kan minska framtida kostnader och göra livsmedelsförsörjningen mer motståndskraftig i ett förändrat klimat.
